Om lycka, bokmässan och födelsedagstorsk
Jag har lite svårt att få ihop det. Ni vet, livet. Nej, förresten. Livet funkar bra. Men bloggandet halkar efter. Blir liiiiidande, om nu det är möjligt att få en blogg att lida. I går fyllde jag år. Jättemånga år. (Ont-i-lederna-svårare-att-gå-ner-i-vikt-många-år) Det var en bra födelsedag. Jag blev väckt av min favoritkvartett, tog ett varmt bad, köpte nya underkläder och lagade torsk till middag. I morgon åker jag raka vägen från kontoret till flyget och från Landvetter raka vägen till Books & Dreams. Det låter något det.
Nyss satt jag och lipade framför Trinny & Susannah. Och nej, jag tycker inte att man måste vara snygg för att räknas. Jag tror inte heller att lyckan finns gömd i stoppningen i en wonderbra. Men jag unnar alla att få känna sig fina. Starka, kanske. För det är lätt att hålla sig för skratt när man inte vill synas, när man mår dåligt om man råkar få syn på sig själv i reflektionen från en fönsterruta. Tro mig.
Jag har packat min väska. Den är proppfull med saker som ska få mig att känna mig laddad, stark kanske. Och insomningstabletter, huvudvärkstabletter och halstabletter. Det viktigaste har jag naturligtvis inte med mig.
Vi kör lite fotografier istället.
En Mycket God Soppa. Som är Väldigt Enkel Att Laga. Fräs ett par gula lökar mjuka i en kastrull. Häll i en påse frysta ärter och täck med kycklingbuljong (eller vatten + en buljongtärning). När ärterna är mjuka, mixa soppan och smaka av med lite grädde eller crème fraiche. Vi kör laktosfritt. Riv ner lite god ost. Eller skit i det.
Så här stark tycker jag att alla ska få känna sig.
Det här kan vara det finaste fotografiet jag vet. Min morfar och min lillasyster. Sommaren 1975. Glädje, familj, kärlek, etcetera. Bra att tänka på innan bokmässan.
Andas in, andas ut.
Bokmässan, som sagt. LOVA att ni kommer fram och hälsar om ni får syn på mig.
