Följ oss på sociala medier:
Malins blogg

Malins blogg

Öppet brev till Jens Spendrup

Käre Jens!

Här kommer ett ”öppet brev”. Till dig: ordförande för Svenskt Näringsliv och dagens driftkucku efter intervju i Ekot i går. Från mig: f.d. advokat på Sveriges största affärsjuridiska advokatbyrå (du vet de där som fyller i era blanketter), författare, feminist och numera också byråkrat (du vet, de som skickar blanketter till er).

Hur känns det i dag? Orättvist, antagligen. Jag menar, hur känsliga får folk egentligen bli? Kan de inte ge sig på problemen istället för budbäraren? Måste man vara kommunist för att få vara ifred i det här landet? (Det sista var ett skämt. Jag menar, har svenskarna ingen humor?)

Jag lyssnade på intervjun med dig. Du verkar vara trevlig. Och, om jag får säga det, en mycket representativ företrädare för Svenskt Näringsliv.

Du sa att du gillar kvinnor, du sa att du välkomnar att kvinnor tar för sig. Du såg till att understryka hur roligt du tycker det är att kvinnor är på uppgång. Att det är bra att strukturerna ändras.

Men så svarade du på en rak fråga med ett rakt svar…  Och nu beter sig alla som om du har kallat apartheidmotståndare för negrer.

Herre. Gud. Jag vet. Du är knappast ensam om att tycka det du sa. Tvärtom. Alla som har suttit i ett styrelserum, alla som har ansvaret över ett börsbolag, de vet. De vet att du sa sanningen. Du sa bara det alla tycker.

Och det är väl knappast ditt fel att kvinnor inte är lika kompetenta som män? Eller?

Det är nu dags för mig att försöka svara på den frågan.

Men det tar emot.

Jag tycker nämligen att det är så ohyggligt förnedrande att behöva försvara demokrati och lika rättigheter med bevis av typen Kvinnor Kan (Minsann!).

Men det är vad som behövs. Återigen är det där vi hamnar. I diskussionen om att vi är inte tillräckligt motiverade, inte tillräckligt bra löneförhandlare, inte tillräckligt bra.  

Ändå tror jag att det finns saker vi är överens om. Kvinnor är inte biologiskt intellektuellt underlägsna männen. Det vet vi bägge två. Kvinnor har inte längre sämre utbildning än män. Det finns det klara siffror på. Och att kvinnor generellt sett är fysiskt svagare än män och att de har något sämre lokalsinne än män är sällan ett problem i ett styrelserum. Det finns numera gps i nästan alla mobiltelefoner.

Men det är ju det där andra. Och där kommer vi att fastna. För det är jävligt svårt att omvandla siffror till ett svar på frågan ”finns det kompetenta kvinnor”. Eftersom varje undersökning som visar att kvinnor i beslutsfattande ställning leder till ökad lönsamhet kan mötas med en annan som säger något annat.

Och även om du kommer att göra en pudel för den här intervjun så kommer du (och väldigt många med dig) fortsätta att tycka samma sak. Och jag kommer att tvingas sälla mig till dem som med skammen blossande på kinderna säger att ”ge oss bara chansen, så ska vi minsann visa att… kvinnor kan…”

Kvinnor kan. Förnedringen i det uttalandet. Kan du ens ana den?

Sanningen är att siffrorna är entydiga när det gäller detta: kvinnor i chefspositioner tjänar mindre än män med samma uppgifter och kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner. Det är det ena. Det andra är att det ännu inte finns några säkra tecken på vad resultatet av högre kvinnorepresentation blir. Vad som skulle hända om vi kvoterade in kvinnor i börsstyrelser. Exemplen (Norge) är för få, de har inte någon längre historia och de är inte helt entydigt positiva.

Du säger att svensk konkurrenskraft skulle försvagas om vi införde krav på kvotering. Att kvaliteten på styrelsen skulle försämras om man tvingade att ta in kvinnor. 

Det ärliga svaret är att vare sig du eller jag vet vad resultatet skulle bli. Däremot har du – med ditt uttalande – klart och tydligt visat att utan kvotering kommer vi aldrig att få veta. Eftersom siffrorna i all evighet kommer att förbli desamma.

Men åter till statistiken. Vad vet vi? Det finns siffror som tyder på att börsvärdet på (vissa) företag med högre kvinnorepresentation har gått ner, precis som det finns bevis på motsatsen. I Norge har man också sett att sedan kravet på 40% kvinnorepresentation i börsnoterade företagsstyrelser infördes har en del företag valt att byta företagsform. Kvinnorna som väljs in i styrelser i Norge är också tex yngre (mindre erfarna) och ännu mer homogena sinsemellan (kommer från samma sociala, kulturella och akademiska bakgrund) än de män som sitter på likadana poster. Det är också oklart vad börsstyrelsekvoteringen egentligen har för inverkan på löneutveckling och annan chefsrepresentation.

Så faktum är att du kanske har rätt, Jens. Jag vet inte.

Men låt oss för sakens skull låtsas att det stämmer. Att du har rätt. Kvinnor kan inte. Det finns inte tillräckligt många, tillräckligt kompetenta, tillräckligt motiverade kvinnor för att styrelserepresentationen ska kunna vara jämnt könsfördelad utan att man tullar på kvaliteten.

Då vill jag påpeka en sak.

Verkligheten som den ser ut är ditt ansvar. Och bara du kan egentligen ändra på den saken, Jens. Du och dina kollegor i Svenskt Näringsliv.

Det är nämligen du (ingen annan) som inte satsar på kvinnorna i dina företag på samma sätt som du satsar på männen, det är du som inte ger kvinnliga chefer samma lön som männen, det är din attityd som får dem att tappa sugen och göra annat än att prestera för ditt företag.

Det är ditt agerande som gör att kompetensutvecklingen bland kvinnor ser ut som den gör.

Så, siffrorna kanske är tvetydiga, och du kanske bara sa det alla i din värld tycker. Men, om du tror att det finns en poäng med demokrati och mänskliga rättigheter, då tror du precis som jag att det finns en poäng med att makten i vårt samhälle görs tillgänglig för oss alla.

Och har du ett problem med att hitta kvinnor som är kompetenta nog att vara med och dela på den makten, då kan vi bara vara säkra på en sak:

Det är ditt fel, Jens Spendrup.

Ditt. 

Skål.

Malin Persson Giolito   

20 svar till ”Öppet brev till Jens Spendrup”

Camilla Wagner kl.

Hej Malin!

Vad glad jag är att jag hittade till din blogg. Tack, Simona! Vi tänker och tycker mycket lika och läser samma rapporter, att döma av innehållet ovan. Jag vill därför tipsa dig om ett argument vad det gäller den norska bolagsformen. Du vet, rapporten som Svenskt Näringsliv och dess motsvarighet i Norge använt för att avskräcka. Norska bolag flyr börsen… Typ. Norge har två typer av aktiebolag, ASA och AS. Kvoteringslagen gäller bara ASA. För att vara på börsen krävs ASA, och för att bli sk börsfäig krävs också ASA. Det ställer också högre krav på rapportering. Norge har högre krav på transparens än Sverige. Tidigare var lagen sådan att om du skulle bedriva bolag med finansiell verksamhet var du tvungen att ha bolagsformen ASA. Den lagen ändrades. Samtidigt som kvoteringslagstiftningen. Att fler bolag än vanligt bytte bolagsform än vanligt beror alltså på att den möjligheten fanns. Om man inte är på börsen och inte har några planer på att noteras, finns det ingen anledning att lägga ner resurser på rapportering. Vid en enkätutfrågning var det dock många som angav att kvotering var det främsta skälet. Men vem vill ange att man väljer att vara mer hemlighetsfull? Och ärligt talat… Om du har ett bolag som du vill ta till en av världens rikaste börser och sedan avstår för att du måste ha några kvinnor i styrelsen… Då ska man kanske inte vara där heller.

Varma hälsningar
Camilla Wagner

Eva-Lena kl.

Känns ju skitbra att vara med i Svensk Näringsliv. 🙁 Fy fana.
Men som vanligt Malin ( trots att du är lite inkompetent 😉 ) bra skrivet !!

Katinka kl.

Innan JS blev ordförande i Svenskt Näringsliv var han ordförande i Företagarna (där jag f ö är med, som många andra småföretagare.) Han efterträddes av Monica Lindstedt, bl a grundare av Hemfrid. Undrar om han tycker det känns surt?
Du spetsar honom på hans egna argument, härligt att du orkar. Jag skulle rösta på dig.

Pernille kl.

Och skulle det vara så att Jens har svårt att hitta dem, de kompetenta kvinnorna, så ska vi gärna hjälpa honom. Om han orkar titta utanför sin egen klubb. Kontakta Women in Progress så har vi långa listor. De är till och med utbildade för ändamålet… vilket långt ifrån alla män i styrelser är. Och de har alla ”exekutiv erfarenhet” – man slutatade tjata om att det krävdes ”VD erfarenhet” för att sitta i styrelser, eftersom det var så uppenbart att långt ifrån alla män i styrelser hade VD erfarenhet.

Torgny Steen kl.

Jag har inte hört intervjun Malin refererar till men det är tamefaan sorgligt att vi 2014 fortfarande pratar om kvinnor eller inte i näringslivets styrelser. Kompetenta män och kvinnor jobbar i företagen, kompetenta män och kvinnor ska förstås sitta i styrelserna.
Eller är det så att männen som sitter i styrelserna, många män i alltför många styrelser dessutom, är rädda att bli genomskådade som inte fullt så kompetenta som de vill ge sken av ..?
Tyvärr börjar det redan i många skolor där tjejer skolas in i ”duktig flicka” rollen och bara vågar räcka upp handen om/när de är helt säkra på att de vet svaret. En sån miljö är ingen bra grogrund för att utveckla framtidens kvinnliga ledare och entreprenörer.

Anna Lovind kl.

Tack Malin! Kombination av lättnad och sorg efter att jag läst ditt inlägg. Lättnad för att du säger det som behöver sägas, och på ett övertygande (och roligt, tack för det också) sätt. Och sorg för att Spendrup är representativ.
Häpnadsväckande hur främmande en organisation som Svenskt Näringsliv känns för mig som kvinnlig småföretagare.

petra kl.

Skulle vilja påstå att den mest inkompetente i detta fallet är Jens Spendrup — den moderna tidens racist. Har han inga kvinnor i sitt liv, fru/syskon/döttrar/vänner etc som kan upplysa honom och ändra hans grottmentalitet?

Eva-Lena kl.

Ringde i dag upp Svenskt Näringsliv och fick prata med mr x, lite högt upp i hierarkin, som berättade attem skulle de (borde ha haft det nu) möte ang JS och hans uttalande.
Fick då veta att
1. JS var nog lite feltolkad
2. Han hade absolut inte menat detta med okompetenta kvinnor.
3. Svenskt Näringsliv tyckte verkligen inte att kvinnor är inkompetenta.
4. de jobbade FÖR jämställdhet för alla.
Blev jag förvånad över deras svar ? Näe

Fanny gleiss wilborg kl.

Tack Malin! Vad kul att hitta din blogg och bli förtjust över att höra dina argument. Som alltid skriver du bra och tankeväckande och inspirerande. Heja heja! Och så blir man ju samtidigt så trött: så länge männen inte vill ha någon förändring på riktigt kommer inget förändras.

Monika Keiller kl.

Så bra skrivet! Tack!
Jag var också emot kvotering i många år o tyckte att vi kvinnor skulle väljas in på meriter. Ända tills jag lyssnade på en kvinna från Argentina som berättade att när de jobbade för att få landet på fötter igen, efter några år tröttnade på att inga kvinnliga politiker kom upp i toppen. Det fanns massor m kompetenta kvinnor inom politiken, men inte i toppen. Då införde Argentinarna att vart tredje namn på alla listor måste vara en kvinna. På några få år var kvinnorna en stor andel i toppen. Jag måste medge att jag inte är expert på Argentina men av det jag läser verkar landet skötas bättre nu än på 70-talet, underdrift..? Nä nu är vi redo för kvotering!!

Lavazza kl.

Jens Spendrup har rätt. Kompetenta kvinnor har inga problem att göra karriär. Du har förmodligen gjort snabbare karriär än dina manliga konkurrenter. CODB i en politiserad miljö.

Fredrik kl.

Ligger mycket i att näringslivstoppen är en sluten klubb som inte satsar på kvinnor. Ett av de underliggande problem är att alla dessa toppar har tidigt fått en mentor. Vi behöver alltså fler kvinnor som har haft bra mentorer tidigt.

Ett stort problem är dock att de flesta toppar visat extremt stor motivation och egen kraft att ta sig upp och fram, något som idag tjejer i karriären ofta visar brist på. Visst ligger det något av naturliga kvinnliga egenskaper i detta. Men beror nog lika mycket på de förväntnigar kvinnor känner de har på sig och hur vi formas under ungdomen, då vi tyvärr i hela världen idag får en utbildning som direkt motverkar de egenskaper som behövs för en näringslivstopp.

Lösningen ligger nog inte i kvotering utan att bryta den klubb för inbördes beundrar topparna har, bättre system för mentorskap och en stor reform av skolsystemt från att fostra lydiga stillasittande arbetande undersåtar till att utbilda fria tänkande individer som förstår att alla måste ta ansvar för och forma sitt eget liv.

Eve kl.

@roger; Typ Jens Spendrup, lr?
När jag jobbade med informationskampanjer för ett större offentligt verk om EU-pengar som var tillgängliga för investeringar i kvinnligt företagande (dessa s.k. strukturfonder är medel som är tillgängliga för varje medlemsland, och som går tillbaka till EU om de inte nyttjas) för c:a 10 år sedan, fick jag bl.a. reda på fakta om att bankers utlåning till entreprenörer var hårt snedfördelad till manliga företagare. Det hade dessutom gjorts tester där kvinnor och män presenterade samma företagsideer för en bank, och männen fick större ”utdelning” i form av beviljade lån…
Anyhow, när vi skickade inbjudan till bl.a. SN om tillgänglig information och utbildningar kring detta, fick vi ett svar av en projektledare som ledde SN:s entreprenörskapskurser där han (det var en man) hotade oss med stryk och polisanmälan om vi inte tog bort hans mejladress från framtida utskick, just för att det handlade om ”kvinnligt entreprenörskap”… Verkar vara en djupt förankrad kultur på Svenskt Näringsliv, det där!

Lämna en kommentar